…på er där ute, det viner verkligen i träden idag, inte skönt alls.
Idag skrev en vän till mig ett Facebookinlägg om att dom nya fina paviljongerna på Skogsbackens förskola höll på att ställas på plats. Så härligt hörni, nytt och fräscht, det är många glada och förväntansfulla barn som nu ska starta en ny era i sina liv. Spännande och utvecklande såklart.
Jag träffade på en bekant under mitt väldigt korta men intensiva stadsbesök idag som berättade att hon hade arbetat på den paviljong som tidigare fanns vid Skogsbacken och hon trivdes väldigt bra med det, barnen trivdes och det var en fantastisk plats att arbeta på…
…och då tänker jag att det är precis så här vi måste välja att se det och det är precis det ansvar vi vuxna måste ta i vårt förhållande till våra barn och även till varandra. För i det här fallet så är det så här deras verklighet kommer att se ut. Vi kan ogilla eller gilla, men det är fortfarande så här det kommer att se ut. Det blir nya fräscha paviljonger, nya arbetslag som i sig är utvecklande, en fantastisk miljö, skog så långt ögat kan nå och som erbjuder enorma möjligheter, plus ett gäng med härliga ungar som anländer med en stor portion nyfikenhet och upptäckarlust…
Men sen kan vi ju å andra sidan (som många också gör) påpeka att det där, det är minsann inte några paviljonger inte. Nej, BARACKER är vad det är…Så var vänliga och benämn saker och ting vid dess rätta namn tack….B A R A C K E R…
Ja, och redan där är ju ribban lagd, det finns ju naturligtvis inget bra med dom där barackerna. Skit är det att packa in våra ungar i baracker. Alltså har man verkligen INGEN koll på hur många barn som så småningom ska ha plats så man kan bygga förskolor så det räcker…? Hur tänker ”dom” egentligen…?
Vi må ogilla beslut som är tagna, vi kan kämpa för att vissa förslag aldrig blir till beslut, vi kan engagera oss politiskt för att vi vill förändra och påverka, vi kan våga vara vuxna och bra förebilder, vi kan vara goda ambassadörer och vi kan definitivt bestämma oss för vilket förhållningssätt vi ska ha för att skaffa oss det allra bästa klimatet.
Vi säger väl så helt enkelt – är vi överens?